Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse. Fortsätter du använda webbplatsen accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies här.
Vi på Svenskt Näringsliv och Eduna.se är glada att få bjuda in dig som är verksam inom skolan - oavsett stadie, ämne eller roll - till Svenskt Näringslivs ”Kompetensdag 2026” för skolan.
Biologisk mångfald är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och kunna stödja liv på jorden. Den innebär att det finns en stor variation av arter, både växter, djur och mikroorganismer, samt olika livsmiljöer som samverkar. Denna mångfald är direkt kopplad till vårt välbefinnande, eftersom ekosystemtjänster som pollinering, ren luft, rent vatten och bördiga jordar är beroende av att biologisk mångfald bevaras.
Välkommen att boka vår spännande föreläsning om energiomställningen!
Under rubriken Uppdrag: Omställning erbjuder vi gymnasielärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare en unik möjlighet att kostnadsfritt boka denna nya föreläsning av Svenskt näringsliv.
Föreläsningen är 90 minuter lång, inklusive paus och är anpassad för grupper om 25–35 gymnasieelever i årskurs 1 till 3. Föreläsaren kommer till er skola och håller presentationen i klassrummet. Alla våra föreläsare är pedagogiska universitetsstudenter som är utbildade i presentationsteknik.
Vi vill förmedla att det finns hopp för framtiden i klimatfrågan! Det behövs kunskap och insikt om hur vi ska göra för att ta oss framåt. Vi vill berätta om det som gjorts och görs i omställningen och visa hur elektrifiering och utfasning av fossila bränslen är vägen framåt. Vi vill även visa hur elever på gymnasiet kan komma att arbeta med klimatfrågan i sina framtida yrkesroller.
Varför är vissa länder rika medan andra är fattiga? Det är en av de mest grundläggande frågorna inom ekonomi. Tvärtemot vad många tror beror det inte främst på naturresurser, befolkning eller landets geografiska läge. I stället är det samhällets institutioner – dess spelregler – som är viktigast. För sin forskning inom detta område belönades ekonomerna Daron Acemoglu, Simon Johnson och James Robinson år 2024 med Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ofta kallat Nobelpriset i ekonomi.
Lektionen tar sin utgångspunkt i 2024 års Nobelpris i ekonomi och syftar till att ge kunskap om hur demokrati och rättsstat är avgörande för vårt välstånd. Den har tagits fram för högstadiet och gymnasiet och har specifika frågor till respektive målgrupp, samt beräknas ta 60 – 90 minuter att genomföra.
Vem äger haven? Vi är vana att se kartor som visar var gränserna går mellan olika länder. Varje land är dessutom indelat i mindre områden, där det går att avgöra precis vem som äger varje enskild tomt eller bit mark.
Finns det gränser i havet också? Svaret är ja.
Det här lektionsupplägget syftar till att redogöra för hur individuellt överförbara fiskekvoter kan bidra till ett mer ekonomiskt och miljömässigt hållbart fiske. Lektionen beräknas ta mellan 60 - 90 minuter att genomföra. Materialet innehåller även fördjupningsuppgifter för högstadiet och gymnasiet.
Åtta gånger per år fattar Riksbanken beslut om hur hög styrräntan ska vara. Då meddelas det så kallade räntebeskedet. Riksbankens styrränta avgör till vilken ränta banker kan låna pengar av eller till Riksbanken; den styr Riksbankens andra räntor. Det påverkar i sin tur bankernas räntor till privatpersoner och hushåll. Använd lektionen för att låta eleverna jobba med och förstå vad det här innebär i praktiken.
Alfred Nobel blev världsberömd för sina uppfinningar, däribland dynamiten. Tack vare de pengar han tjänade på sprängmedel blev han också en förmögen man. När han avled 1896, testamenterade han en stor del av sina pengar till ett pris som skulle delas ut till ”mänsklighetens största nytta”.
Nobelprisen i fysik och kemi har ofta gått till upptäckter, men det finns exempel på uppfinningar som också har prisats. Den här lektionen lyfter fram blå lysdioder och litiumjonbatterier – två uppfinningar som fått Nobelpris under de senaste tio åren. Båda uppfinningarna har även kommit att få enormt stor spridning och betydelse.
De forskare som har prisats för dessa två uppfinningar har varit verksamma vid både universitet och företag. Det visar på det samspel som ofta finns mellan högskolor/universitet och företag, när det gäller forskning och utveckling. Företag spelar också en central roll i att tillverka och sprida dessa uppfinningar.
