Alfred Nobel blev världsberömd för sina uppfinningar, däribland dynamiten. Tack vare de pengar han tjänade på sprängmedel blev han också en förmögen man. När han avled 1896, testamenterade han en stor del av sina pengar till ett pris som skulle delas ut till ”mänsklighetens största nytta”.
Nobelprisen i fysik och kemi har ofta gått till upptäckter, men det finns exempel på uppfinningar som också har prisats. Den här lektionen lyfter fram blå lysdioder och litiumjonbatterier – två uppfinningar som fått Nobelpris under de senaste tio åren. Båda uppfinningarna har även kommit att få enormt stor spridning och betydelse.
De forskare som har prisats för dessa två uppfinningar har varit verksamma vid både universitet och företag. Det visar på det samspel som ofta finns mellan högskolor/universitet och företag, när det gäller forskning och utveckling. Företag spelar också en central roll i att tillverka och sprida dessa uppfinningar.
Inom ramen för denna lektion finns också möjlighet att resonera kring hur filantropi kan skapa nytta i samhället.
Syfte
Det här lektionsupplägget syftar till att genom två exempel beskriva nyttan av innovationer, hur forskning sker vid både universitet och företag, samt den roll som företag spelar för att utveckla och sprida samhällsviktiga innovationer.
Planering
Lektionen beräknas ta 60-90 minuter och kan användas på högstadiet i ämnena: samhällskunskap, kemi och fysik, samt på gymnasiet i kurserna: Fysik 1A: Energi och energiresurser, Fysik 1B1: Energi och energiresurser, Samhällskunskap 1A2 och Samhällskunskap 1B.
