När skolan erbjuder ett helhetstänk inför framtiden - då motiveras eleverna

Skrivet av: Ida Söderlund

Hösten 2015 startade man upp tvålärarskap på Vasaskolan i Avesta. Det blev det första steget mot att förbättra måluppfyllelsen på skolan samt för att skapa förutsättningar för ett större helhetstänk. Året därefter så infördes resurspedagoger. Det innebar att pedagogernas mentorsansvar lämnades över till en person som ansvarade för en hel årskurs. Nästa steg handlar om att man utvecklar arbetet med SYV-frågor.

Chatarina Berglund, studie- och yrkesvägledare, är spindeln i nätet på skolan när man nu arbetar med implementeringen av den Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning som framtagits i kommunen. En lokal arbetsgrupp har fått i uppgift av rektor att hitta arbetsmetoder och strukturer för det. Målet är att arbetet med att koppla studierna till ett framtida yrkesliv ska bli till en naturlig del i den dagliga undervisningen, för skolans alla pedagoger.

-          Det gäller att skapa en trygghet och kontinuerlighet för alla parter, säger Chatarina Berglund.

Chatarina har kontakter med skolans elever i samarbete med de undervisande lärarna. Samarbete mellan pedagoger och studie- och yrkesvägledare är inget nytt men det är något som är värt att uppmärksammas. Tryggheten som det medför att ha träffat Chatarina i klassrummet leder till att eleverna gärna besöker Chatarina på kontoret för att få stöttning inför PRAO eller i sitt gymnasieval.

-          Jag vill gärna få träffa eleven enskilt första gången, för att i lugn och ro ta reda på hur hen tänker om sitt gymnasieval. Jag träffar så många kompetenta elever. De visar att de verkligen har funderat och att de ofta har en god valkompetens, säger Chatarina.

Då man arbetar med SYV-frågor i undervisningen så får man en ingång för samtal och kan lättare koppla skoluppgifterna till elevernas yrkesdrömmar och tankar om framtiden.

-          Genom den här typen av samverkan kan vi hjälpa till att skapa en meningsfull skola för eleverna. Vi kan ge dem redskap som de kan använda senare i livet, säger Kajsa Erlandsson, lärare på skolan.

På skolan arbetar man mycket med att visa eleverna en helhet. Det sker på olika sätt men ett exempel kan hämtas från ämnet bild, där man under en period arbetat med att lista yrken där man kan se en koppling till ämnet, så som webbdesigner eller arkitekt.

På Kajsas och hennes parlärare Marias svensklektioner får eleverna bland annat göra rollspel där de övar sig i att ta kontakt med företag för att söka praktikplats eller feriejobb. Eleverna i år 7 har skrivit sitt eget CV och personliga brev på lektionstid i SO för att få känslan för hur det kan gå till. Övningarna gör att eleverna får en förståelse för vad de senare i livet faktiskt kan ha för nytta av det de lär sig i skolan och man har sett att arbetssättet i många fall ökar elevernas studiemotivation.

Vasaskolan har återkommande temaveckor där man fokuserar extra mycket på studie- och yrkesval. Då jobbar man i diskussionsforum, med yrkesmässa och med arbetsmarknadskunskap. Under lektionerna händer det att lärarna delar med sig av sina egna erfarenheter och deras väg till det jobb de har idag. De kan på så sätt visa eleverna att det är möjligt att ändra sig och byta riktning i livet många gånger utan att det behöver vara negativt, tvärtom skapar det nya erfarenheter och möjligheter.

Något som både Kajsa och Chatarina betonar vikten av, är att det här arbetet egentligen är en lång process som startar redan hos det lilla barnet, där intryck, utbildning och upplevelser leder eleven fram till sitt gymnasie- och yrkesval. Det är den processen som man nu medvetandegör och aktivt gör insatser i, för att stödja eleven på vägen ut i arbetslivet.